Till slut blir allt verkligen mitt...
i alla fall när det gäller prylar. I våras öppnade inredningbutiken Issarak i en källare på gatan där jag bor. Tyvärr kom butiken bli en av dessa där det nästan aldrig var några kunder. I torsdags förra veckan var det sista dagen av utförsäljningen. Min arbetskollega B tipsade mig om att det var 50% på allt i butiken och glad i hågen traskade jag dit efter jobbet. Det första jag såg när jag kom in var naturligtvis den där golvlampan som jag hade spanat in första gången jag var ner i butiken. Då var jag tvungen att glömma den eftersom den var alldeles för dyr men nu... nej det gick verkligen inte att motstå den:
Konstigt nog blev det inte en massa protester ifrån Jocke när jag kom hem och sade att jag ville köpa något för XXX kr. Anledningen till det är nog att min käre make tror att han ska få köpa spel för XXXkr. Det kan han glömma, för saker till hemmet som den här underbara golvlampan räknas inte!
Den som väntar på någ gott eller? Den var faktiskt riktigt fin, den där lampan. Vilken tur att den fanns kvar.